30 december

Lyssnar just på nyheterna och hör att Millenniumserien, skriven av Stieg Larsson ligger på försäljningstoppen i USA. Detta hade visst inte hänt på 25 år. Heja Sverige får man väl säga. I går satt jag och såg andra DVD:n, gjord på andra boken med bla Lisbeth Salander. Böckerna är bra och filmerna också!

Det är näst sista dagen på 2009 och utifrån tanken med det livslånga lärandet kan man ju fundera över vilken ny kunskap och erfarenhet som jag fått mig till livs i år. En sammanställning över min "status" på Facebook säger ju faktiskt en hel del om nuets känslor och upplevelser. Men inte allt, som tur är. Livet är så mångfaciterat och allt visas ju inte upp för beskådande av andra.

Den hembakade pizzan och den kalla goda ölen satt fint så här näst sista dagen på året!

River i köket

Så har vi då kommit igång med att riva en gammal köksingång för att ge plats åt ny frys, kyl och nytt skåp. Underbart! Det är alltid spännande att se vad som göms bakom masonit och bräder. I huset har för många år sedan funnits ringsignaler från olika rum, där huset folk kunde kalla på husan via ringklocka. Vi hittade ringklockan och ledningar från de olika rummet. Det vore grejer...Ha en husa!

Själv går jag nu på diet och dricker "klar dryck". Ska röntga tjocktarmen i morgon, vilket jag inte ser fram emot. Kontrast och uppblåsning av tarmen. Hur skönt låter det? Vill helst slippa, men för att vara helt säker på att allt är som det ska, lär man väl stå ut!

Juldagarna

Om jag på något sätt ska karatärisera dagarna kring julen hemma hos mej, är det verkligen det lugna tempot som gäller. Natten har en förmåga att flytta sig, så att frukosten avklaras framåt förmiddagarna. Men vad gör det?!

Saker som man inte hunnit med förrut, görs ibland under denna tid. Formatera om datorer, göra snöänglar, baka den där kakan som man varit sugen på, hyra och titta på filmen man hört talas om, spela kort med varandra osv, laga lite extra god mat...

God fortsättning på julhelgen!

1350000 sekunder

Klockan fem i eftermiddags var det exakt 1 miljon trehundrafemtiotusen sekunders jullov som hägrade. Nu har det ju försvunnit ett antal tusen sen dess, men när man tar talet i sin mun låter det som en eon av tid att vara ledig. Att lura sig själv ibland är väl helt OK. Det ska i alla fall bli väldigt skönt.

Kokade mina första knäck i kväll och de blev faktiskt väldigt bra. Det är ju inte alltid det sker. Gillar gamla plåtburkar och det är dessa som fylls med julgodis. Ska prova på att göra Leilas Rockey Road. Godisbit i kvadrat skulle man kunna kalla den.

Näst sista dagen

Äntligen!

Ja, så säger man när man jobbat en hel termin i skolan. I ärlighetens namn ska jag nog säga att känslan är ömsesidigt för både elever och för oss som jobbar i där. Alla är trötta och energin är låg. Koncentrationen obefintlig! Men vad gör det just nu! Det är bara en halv dag kvar.

Nu börjar det märkas att det är juletider hemma hos oss. Julkorten börjar pryda en dörr i köket. Så har de alltid gjort hemma hos oss. Vi njuter av vänners omtanke genom att ha möjlighet att se korten dagligen och påminnas om dem.

Nu känner jag dofterna av morotskakan som står i ugnen! Ska bjuda kollegorna på den i morgon.

Musikhjälpen

Så många skratt och så mycket roligt som Ametist, Jason och Christer har levererat under de sex dygn som de varit inlåsta i en glasbur i Göteborg. Musikhjälpen har sänts på P3 och ibland på TV. Syftet var att samla in pengar för att bekämpa malaria. 5,7 miljoner kronor blev det!!

Härligt med en motvikt till all köphets som är nu kring jul.

Känslor...

Vilken underbar känsla det är att vara ute och gå när det knarrar under kängorna! Varmt klädd med bara valda delar av ansiktet som får klara sig utan skydd i form av kläder. Termometern pendlar mellan minus 17 och 20 grader. Snön som ligger på träden, hustaken och marken, gnistrar.

Har "plockat fram" lite julkänsla. En gammal tomte som jag som liten fick av en gammal kvinna, som i sin tur hade haft den länge. Min mor målade tyvärr om

den i samband med att jag fick den. Den var sliten och skavd. Lite av det ursprungliga syns i ansiktet som klarade sig ifrån pensel. Jag vet, mamma ville väl bara att jag skulle få en "fin" tomte. Den har hängt med i alla år, så den har nu fått sin plats i huset, precis som vanligt.

Ska väl försöka få tag i en gran under helgen. Gran, julmust och en skinkmacka... mer behövs inte för att jag ska vara nöjd!

Att stå på sig...

Datorn har för tredje gången på två och ett halvt år bestämt sig för att inte tillhöra de levandes sällskap. Samma fel alla tre gångerna.

Nu försöker jag med hjälp av konsumentköpslagen, att häva köpet. Men så lätt som jag trodde att det skulle vara, var det inte.

Även stora etablerade företag verkar trixa och fixa för att slippa ifrån sitt ansvar. Adrenalinet rinner till och helt plötsligt är man beredd att kämpa ännu mer för sin rätt. Fattar de inte att effekten blir den motsatta om de försöker smita ifrån?! Knäppisar...

Så har då vintern kommit på riktigt...snö och köldgrader! Helt plötsligt blev det betydligt ljusare ute. Underbart!

Pepparkakshus och lucia

Pepparkakshus i olika former och storlekar har byggts under årens lopp. I år blev det en liten stuga och själv hjälper jag bara till numera. Traditionen har övertagits av den yngre generationen. Pepparkaksdoften är underbar. Eller så är det känslorna som förknippas kring detta bak, som gör lukterna härliga och efterlängtansvärda.

Lussefirandet i kyrkan var som vanligt fantastiskt vackert. Massor med folk, stämsång som klingande skönt. Glädjen över att se och höra sin dotter stå där, vitklädd, glad och sjungande! Ljuset är starkare än mörkret! Något att suga på och fundera över.

Reflektioner

Fredagskvällen har infunnit sig fortare än jag att jag hinner med. Den dominerande känslan är i alla fall skönt välbefinnande. Eftersom Lucia är på söndag, firades detta idag.

Skönsjungande elever från år 3 skulle just börja sitt uppträdande när några äldre elever hamnade i vilt slagsmål. Det fordrades både manlig och kvinnlig styrka för att styra upp det hela, och efteråt infinner sig en tomhet. Otillräcklighet att inte kunna bidra på ett sätt som gör att konflikterna mellan dessa elever upphör. Det var nämligen inte första gången detta inträffat.

Men nu är det helg och jag tänker njuta av att vara ledig och på söndag lyssna på när min dotter med sina kompisar i kören lussar.

I dag är det en såndan dag...

Har ni varit med om dagar då man i efterhand funderat på om man aldrig ens borde ha klivit ur sängen. Det är i alla fall känslan som skenar iväg åt det hållet. Lite eller ingenting går ens väg.

Man snubblar på mattkanten, maten blir inte som du tänkt, öppettiden hos företaget tog slut tio minuter innan du ringer, datorn fungerar inte, eleverna är bara odrägliga, du tappar saker du har i händerna...

Oj, vilken klagosång det blev! Men ofta räcker det att sjunga den en liten stund. Sen går det över. Men visst är det märkligt hur saker och ting, det som jag upplever negativt, kan samlas under en dag. Det är väl bara att le åt allt ihop och komma igen.

Har nu efter två reparationer inom loppet av två och halvt år, och ett nytt haveri, bestämt att häva köpet på min bärabara dator. Jag är less! Men förhoppningsvis sitter jag snart med en ny, fungerande!

Den fjärde december

05.50
klockan ringer
tänker upp i pannan
äter frukost
ute ligger ett tunt lager av snö som florsocker
går till skolan med Pavarotti i hörlurarna
bråkar med datorn och projektorn
kollega löser problemet
tänder ljus
läser en av Svedelid böcker
komparerar adjektiv på engelska
med eleverna
smälter platgranulater
formar figurer
sorterar papper
går hem med Pavarotti i lurarna
lagar soppa
dukar med ljus på bordet
får rosor av mannen
blir bjuden på några glas rött
bara är
somnar förmodligen gott
God natt!
23.43

Kallt

Väder och vind är alltid ett tacksamt samtalsämne. När det helt plötsligt blir minus 6 grader efter att hela hösten varit lika många plusgrader, fryser jag helt galet mycket. Termometern inomhus visar på nästan 21 grader och jag fryser när jag kommer utifrån. Sitter med pläden virad runt mej, men det är ju ett skönt problem!

Men hellre rimfrost på träden och skrapning av is från bilrutorna, än detta eviga regnande. Kölden dämpar på något vis, vardagsångesten, vad nu det är. Bara detta att luften blir klarare, molnen flyger sin kos och solen tittar fram, väcker livsandarna.

Nu börjar verkligen nedräkningen - fjorton arbetsdagar till jullovet! Dä´ni!

En helt vanligt måndag

Sitter här med fötterna på bordet och datorn i knät. På TV:n går Faddergalan. Själv förbereder jag morgondagens lektion i engelska. Funderar över hur jag ska få alla aktiva. Någon kan lite, många kan mer, några väldigt mycket! Snacka om utmaningar.

Ops...nu sjunger Melody Gardot på Faddergalan...En fantastisk artist!! Lyssna på henne om du inte hört henne.

Ta eller inte ta, det är frågan. I morgon erbjuds vi att få vaccin mot "Baconsjunkan". Har inte bestämt mig än hur jag ska göra.

Första advent

Första advent och dagen har gått i snigelns tecken...I sakta mak med andra ord. Skulle kunna tänka mig fler sådana dagar.

Gick en sväng på julmarknaden i byn. Några barn dansade kring granen på torget, andra sålde sina alster, glögglukten spred sig när man gick in i affären. Köpte en kvällstidning, tillsammans med saker till eftermiddagsfikat på jobbet i morgon.

Undrar om jag ska ha någon julskinka på julbordet i år? Hur kan svenska köttproducenter missköta sig som några gjort? Man när tanken att vi "kan" det där med djurskydd, men så är det ju inte. Frågan jag ställer mig är hur man har det med sitt samvete. Om man behandlar sina djur så illa, funderar jag hur de mänskliga relationerna hos dessa personer ser ut.

Just nu puttrar gulaschen på spisen. Brödet står och jäser. Det ska bli gott med mat!

Nina dansar med änglarna!

Igår sa jag, tillsammans med många andra, farväl till Nina. Mycket kärlek och många tårar, strömmade åt olika håll. Låten "Dansar med änglar", som sjöngs, var precis Nina mitt i prick. Vid utgångsmusiken spelades en låt från hennes CD, där hon själv sjöng en av sina sånger. Tack Nina för alla gånger du kommit rullande med din rullstol till pianot när jag suttit där och spelat och vi har sjungit tillsammans. Cancern tog ditt fysiska liv men inte dej! Vi ses!

150 knyck...

Vilken himla tur att man är flexibel och van att hastigheten på jobbet ofta överstiger hastighetsbegränsningen...vilken den nu är. Har inte kommit på det än. Mycket förändras när förkylningar besöker kollegor och kollegors barn. (Krya på dej Annika och alla ni andra).

Det som planlagts får ändras för att passa för den som fått förmånen att ersätta sjuklingen som intagit ryggläget hemma. Kreativiteten och flexibiliteten måste förkroppsligas i ett huj!

Och naturligtvis finns det samtidigt mycket på fritiden som just nu, denna vecka, kräver sitt.

Men va´då?! Jag lever och kan dansa om jag vill...behöver inte sitta still! Jag är lyckligt lottad! Har faktiskt hängt upp adventsstjärnan...ska bort i morgon och på fredag...tanken är att ska vara lätt och snabb att tända den när jag kommer hem. Sån är jag!!

Julstämning på gång...

Så är årets julkort gjorda!! En av de få familjetraditioner som bara måste genomföras. Årets kort andas Dalarna med julstämning! Du som brukar få ett av mej kommer att kunna se det!

Att vara kreativa tillsammans är skönt. Att bara vara tillsammans är ännu skönare. De kravlösa stunderna får man ibland kämpa för. Detta är en sådan!

Kransar av mossa

Vaknade av att solen sken utanför fönstret. Det har det bara gjort 2,5 timme denna månad, enligt dagstidningen jag läste till frukost! 2,5 timme på 21 dagar. Och dessutom har det regnat stor del av den tiden.

Bestämde mig redan igår att göra kransar av mossa. Hade stort behov av att göra något annat än att skriva "skriftliga omdömen". Hämtade hem mossa, gjorde stomme av tidningar och gladpack, och lindade sedan fast den gröna blöta mossan.

Massor av skogen små kryp kröp omkring på diskbänken, till min dotters stora skräck. Men nu är dom undanstädade och kransarna hänger på ytterdörren!

Firande!

Går här och funderar över hur firandet ska ske när allt är över. Ska det ske stilla och lugnt eller ska man slå på stort? Det gäller ju att planera i tid!

Anledningen till firandet? Utvecklingssamtalstiden är över! Satt med min kollega och räknade ut hur många timmar som läggs per samtal. En timme innan, en timme under samtalet, en timme i dokumentation, kopiering och distribution så blir det tre timmar per elev. I mitt fall med 20 elever är det 60 timmar!! 60 timmar under två veckor. Sedan har man ju övriga jobbet i klassen att sköta!

Du kanske förstår att det är smått euforiska känslor som kryper innanför kroppen så här i slutet...

Ska komma på nåt bra sätt att fira!!!!

Oj, var tog tiden vägen

Jag brukar kalla veckorna som jag har utvecklingssamtal med mina elever för grisveckor. Och det är de verkligen! Man hinner inte någonting annat...

Men det är ju inte riktigt sant. I söndags var jag på skivrelease! Oj vilken fest det blev! Det kändes som livet segrade över döden. Verkligen en paradox.

Huvudpersonen, min svägerska Nina, somnade in för två veckor sedan, men var i högsta grad med och skickade sitt budskap genom sina sånger och melodier, att det finns hopp och glädje mitt det det mörka. Att det rika livet levs, för och med andra människor.

Skivrelease

På söndag händer något som jag förmodligen aldrig mer, under mitt liv, kommer att vara med om. Nina, min svägerska som somnade in för drygt en vecka sedan, efter att ha varit sjuk en tid i cancer, sjöng in en skiva under sitt sista år i livet.

Tyvärr hann hon inte uppleva releasen av sin skiva, men för oss andra kommer detta att bli en hyllning till henne. Nästan 250 gäster kommer, hennes låtar kommer att spelas, både från skivan och live.

Mitt i sorgen finns det glädje!

Utvecklingssamtal

Ibland hör man uttrycket att veckan bara består av måndag och fredag. Tiden däremellan flyter samman till nån konstig massa som är odefinierbar och odelbar. Nja, inte riktigt...Den består av arbete och mindre arbete (nattetid).

Så är det verkligen när man arbetar som klasslärare och har 20 utvecklingssamtal under två veckor. Tankarna formulerar sig hela tiden i bedömningar och målbeskrivningar.

Trösten är att veckorna tar slut och jag andas ut och tänker..."nu dröjer det ett halvår till"...Men så plötsligt, förstår inte riktigt hur det går till, är det dags igen med 20 samtal....

Livet är härligt nästan jämt!

Uppsala

Överraskningar är ju något alldeles speciellt. Naturligtvis kan de vara fullständigt förödande och hemska, men den här tillhörde en helt annan kategori. Den njutningsfulla!

Mannen i huset hade förberett det hela. Bara några ledtrådar hade jag fått. Dom ledde mina tankar till Uppsala som ligger 2,5 timmes resväg härifrån. När vi satt i bilen fick jag veta att det stämde! Härligt! Uppsala är verkligen en vit fläck för mig. Skam att säga, har jag bara åkt igenom stan vid något tillfälle.

Helgen har varit väldigt skön. Allt har gjorts i lugnt tempo, vilket är underbart skönt! Jag har nu knatat runt i de gamla delarna av stan, sett berömdheter som domkyrkan, någon av stans alla pubar, och andra matställen.

Det är skönt att känna sig lyxig!

Life goes on...

"Ja, det är det som är så underligt. Att livet faktiskt går vidare. Visserligen i en ny version som skiljer sig något från den gamla vanliga, men det går i alla fall vidare." Så skrev min norrlänske vän som en kommentar till min status "Life goes on" på Facebook.

Fastnade för orden "ny version som skiljer sig något från den gamla"... Livet fortsätter trots förluster, bitar av det gamla trygga blandas med det nya okända och blir den nya versionen. Men det är ok att inte orka omfatta detta på en gång. Men skönt att andra som finns i ens omgivning, kan stå för fortgåendet!

...And the World Goes ´Round...

Stannar upp ett ögonblick på jobbet och funderar över varför inte mina kollegor, alla elever och all annan personal inte verkar förstå det oerhörda som hänt. Att min svägerska somnat in - lämnat oss här på jorden alldeles för tidigt och lämnat ett stort tomrum efter sig.

Alla runt omkring mej rusar vidare och håller på med sådant som vanligtvis livet består av. Och där står jag!

Jag vet, livet stannar inte upp - the World Goes ´Round - som musikalen heter. Men känslan är den att jag skulle för ett ögonblick vilja få de andras delaktighet i den sorg som ockuperat kroppen och själen.

Sorg

I går kväll somnade Nina in. Sorgen är ofattbar.

Hittade dessa rader på Facebook som en hälsning till en av Nina pojkar. Jag tar dessa rader till mitt hjärta.

"Genom allting som susar och sjunger, skall hon komma tillbaka igen. Genom fåglarnas kvitter i träden, genom fjärilarnas fladdrande slag, genom flingornas dans mot din ruta, skall hon ge er en hälsning var dag.

Och när björkarna stiger om våren, och ni känner en varmare vind, skall ni ana hennes själs odödlighet, då hon dunlätt kysser er kind. Och då vet ni, hon är ej långt borta. Nej, mer nära än ni kan förstå.

För genom allt som susar och sjunger skall hennes hälsning med kärlek er nå."

Vi ses Nina!

Nina

Nina
Livet rinner ifrån dej
sakta släcks lågan
här står jag en bit ifrån
och har svårt att fatta
att döden ska ta dej ifrån oss

upptäcker min rädsla
min osäkerhet
inför det oundvikliga

ord har liten betydelse
tystnaden känns bekväm
närvaron betyder allt
kärlek till dej

DLS

En av mina chefer fyllde för några år sedan ett helt A4 papper fullt med olika förkortningar som används i skolan. Som du förstår har vi haft anledning att komplettera listan. För den oinvigde blir detta verkligen ett fikonspråk, som av de invigda kan användas för att visa sin exklusivitet! Och så är det ju inte bara i skolans värld!

Tänkte på det idag när jag satt och rättade DLS (har ingen aning vad det står för) Men det handlar om tester som görs för att få en uppfattning om elevers läsförmåga i olika hänseende.

Intressant är att läsa ungas sätt att chatta med varandra...Där är det verkligen förkortningar som gäller...Här kommer ett gäng exempel. Det är bara att sätta igång att öva...

7k - sjuk
asg - asgarv, liknande engelskans "lol"
d - det
dd - du då?, används efter svar på en fråga
e - är
ffa - framförallt
hpd - hej på dig
hgäd - hur gammal är du?
iaf - i alla fall
iofs - i och för sig
ivf - i varje fall, eller i vilket fall
isf - i så fall
k - OK eller Okej
lr - eller
mao - med andra ord
mog1 - moget
nt - inte
p&k - puss & kram
ql - kul
sel - skaffa ett liv
sj - själv
tds - tack det samma
tsm - tack så mycket, eller tillsammans
vf/vrf - varför
vgd - vad gör du
vhd - vad heter du?
vsg - var så god
YT - Webbsajten You Tube
@r - äter

Borde ha gjorttankar...

Rackarns vad fort en ledig vecka går! Åh jag som hade tänkt....

Nej, för här hade det faktiskt inte tänkts någonting alls, och så har det blivit. Känslan är helskön när man befinner sig där i nuet...men så här i backspegeln drabbas man alltid av "borde ha gjorttankar". Förstår inte varför nuets sköna känsla av att inte göra någonting, är som bortspolad så här efteråt. Och det dåliga samvetet kommer som ett brev på posten.

Men vad då!...det är bara 8 veckor kvar till jullovet. Det ska man väl stå ut med - även om ett par av de veckorna innehåller 20 utvecklingssamtal.

Inhandlade glögg och pepparkakor idag - en åtta veckor lång påminnelse om jullovet!

Dotter och vän

Tack för att du finns!

Att göra ingenting

Vaknar till en dag där innehållet är okänt för mig. Det är en ganska skön känsla. Möjligheten till val finns. Exempelvis till att inte göra någonting. Nu är det sällan det som blir valet, så även idag. Men det som är skönt är ändå att kunna välja det man själv vill!

Solen lockade ut mig i höstluften. Rosmarinen har fått flytta in så att den kan fortsätta att dela med sig av sin härliga smak. Blomkrukornas innehåll har bytts till mer köldtåligt innehåll. Bland annat härlig mossa från skogen.

Påminns via radion att det är 20 år sedan Berlinmuren föll. Vad hände sen? Hur ser det ut idag? Vilka fler "Berlinmurar" skulle behöva falla?

En massa glada tjejer...

Vissa möten med människor ger så otroligt mycket tillbaka! Helgen ute på Asperö tillsammans med 30 glada tjejer var en sådan träff. Kusin Viol hade fyllt 50 och firade detta tillsammans med oss. De flesta av oss kände bara några få i gänget, men efter ett dygn tillsammans hade det förändrats.

Kvinnors förmåga att prata och skratta tillsammans har verkligen varit signifikativt för helgen på Asperö. Vi gjorde det, samtidigt som vi åkte båt ut till Vinga där vi åt havskräftor och räkor, badade tunna, drack vin, tävlade i att känna igen gamla vinyllåtar, och bara umgicks. Skulle man lägga orden efter varandra i en lång rad, undrar jag hur lång sträckan skulle bli!

Det finns mycket att dela, när man som vi kommit en bra bit i livet, av både allvar och lek.

TACK Viol för en fantastisk helg - och Tack David som nästan sprang benen av sej för våran skull! Jag kommer gärna igen!