Earth hour

Lite häftigt!

Sitter här i mörkret med min laptop och inser att jag är med om nåt otroligt! Tänk för bara några år sedan skulle inte ett sådant här upprop haft sådan genomslagskraft som det har nu. Undrar hur många människor som deltagit i denna världsvida demonstration, för att uppmärksamma världens makthavare om den globala uppvärmningen?

Jag är i alla fall en del av den och insåg när jag gick runt i huset hur många lampor som var tända. Och som vanligtvis brukar vara tända, dygnet runt! Måste ta en funderare på det.

Lets dance

Suck...tänk om man kunde dansa så där! Har just tagit mej upp ur soffan efter att ha titta på Lets dancefinalen. Laila borde ha vunnit!

Att röra mig till musik var något jag älskade som barn...men i de sammanhang jag växte upp, skulle man inte dansa. Konstigt kan det tyckas idag...men så var det. Och sen har det liksom aldrig blivit av! Men vem vet...man kanske skulle göra nåt åt saken.

Har gått med huvudvärk större delen av dagen. Just nu är det mycket som ska göras. 23 utvecklingssamtal ska förberedas, genomföras och sedan efterarbetas.

Och tyvärr har konflikter mellan pojkar med utländsk bakgrund och svenskar blossat upp. Saker händer under fritiden som tas med in under skoltid. Och det enda vi får höra om oss i skolan, är att vi gör ingenting! Ändå prioriterar vi bort raster och nästan luncher också, för att finnas bland barnen...Vi för samtal i olika sammanhang, vi jobbar för tolerans, vi jobbar mot fördomar, vi leker, vi ..... Jag skulle kunna hålla på länge!

Vattmyra

"Lippig"...ett uttryck som jag hörde flera gånger i måndags! Har med mina kollegor varit på Vattmyraskolan och mött lärare som arbetar utifrån en lösningsinriktad pedagogik (LIP).

En språngbräda för fortsatt utveckling är det som redan fungerar och det som är positivt. Mycket spännande, men oj vad svårt det är att lära gamla hundar sitta... Detta med att förändra sitt eget beteende i olika situationer, att förutsätta att den människa jag möter, ung eller gammal, vill och kan...att formulera frågor som gör att den växer och utvecklas...

Så man kan vara mer eller mindre "lippig"! Behöver träna mycket!

Annars längtar jag till våren och värmen. Är trött och har slut på energi. Vet inte riktigt varför. Ska ha utvecklingssamtal under flera veckor framöver och borde ha gjort en massa som inte är gjort, vilket stressar.

Omformaterad

Äntligen har jag fått min dator omformaterad. För mig är det en facinerande värld...ettor och nollor...förstår mig inte alls på det, men det spelar ingen roll. Huvudsaken det fungerar! Tur att man har barn som kan göra lite nytta! Yngste sonen har ägnat stor del av dagen åt att installera allt som behövs, för att jag ska vara nöjd! Tack, min älskade son...

Nyhetsprogrammen har än en gång, (förvånad?) meddelat, att människor med hög befattning i olika sammanhang, fått och får ut fantasibelopp i bonusar och pensioner! Det värsta är att jag blir likgiltig - ilskan fastnar i halsen...orken tar slut! Hur girig blir man av pengar och makt? Leker med tanken att det vore jag, dom pratade om på nyhetsprogrammen... skulle jag blivit precis likadan? Det värsta är, att jag tror det... Usch...jag ryser vid tanken..

Har bakat Laibi idag...Jo, jag förstår att du undrar! Ett samiskt bröd, som jag lärde mig baka när jag bodde i Kiruna. Ser ut som hällekaka och smakar himmelskt... speciellt lite ljumna med smör på! Formodligen väldigt onyttigt, men vad gör väl det om hundra år! Vem orkar att tänka på det jämt och ständigt...

Tack min vän Britta för dom härliga tulpanerna som stod på trappan när jag kom hem... Jag rodnade nästan när jag läste orden du skrivet på kortet som satt i buketten! Du har en plats i mitt hjärta, det vet du!

Stockholm

Ungefär var 14:e dag styr vi (jag och min man) färden söder ut till staden med tunnelbana och slott! Solen skiner från en klarblå himmel och snön ligger fortfarande kvar på ängarna och i skogen när vi susar fram på motorvägen. Allt eftersom milen försvinner bakom mej, ju sömnigare blir jag. Efter en intensiv morgon och förmiddag i skolan, så händer nåt när man sätter sig ner och framför allt när det sker i en bil som passagerare.

För varje gång jag reser i väg så funderar jag hur det här samtalet ska bli...för det är just det som är syftet med resan. Hur mår vår underbara dotter? Har hon sovit eller är hon trött? Vilka känslor och tankar kommer upp idag? Där i mitt dåsande funderar jag och känner både oro och glädje. Mix Megapol snurrar på i radion och ibland blir man trött på det där hurtiga pratet, där allt verkar vara så enkelt. Men livet är verkligen inte det.

Så blev inte samtalet heller...enkelt menar jag...men vi hade det i alla fall. I morgon kommer hon hem, Jag älskar dej min vackra underbara dotter!

Intervjuad

Har blivit intervjuade idag! Det känns ganska lyxigt att i sitt arbete bli intervjuad om sitt arbete! Att få fundera över varför man gör som man gör, och vad man vill uppnå. Att bli lyssnad på...

Det är så att vi har "observatörer" hos oss i vårt arbetslag. Vi har bjudit in dem och bett dem spana på oss, och se om det överhuvudtaget märks något att vi försöker fokusera på det som fungerar, att vi söker efter lösningar i stället för att grotta ner oss i problemen (för dom finns i massor).

Själv var kroppen verkligen trött idag på träningen. Den bara skrek: JAG VILL INTE! Men tji fick den...Så nu är den nytränad och väntar på duschen.

Ska ha vikarie i morgon i klassen, så ska alldeles strax sätta mig att planera onsdagen!

Älskar våren! Älskar slasket...för det andas andra tider!

Vårkänslor...

Det är helt fantastiskt när man upptäcker snödropparna vid husväggen. Jag påverkas verkligen. Solen och värmen gör underverk, och livet är inte sent att svara på uppmaningen att visa sig för sin omvärld. Det verkar som om dessa små vita oansenliga blommor trotsar det mesta...De spirar i all sin kraft, trots snö, is och köld! Man kan inte säga annat än: FANTASTISKT!

Värt att ta med sig i vardagslivet...

Ärtsoppa, punsch och pannkaka!

Årsmötesförhandlingar för facket, ärtsoppa, punsch och pannkaka! Det funkade alldeles utmärkt. Har just kommit hem därifrån, med en känsla av att det fackliga uppdraget stramas upp och utkristalliseras ännu mer i dessa besparingstider. Vi märker att arbetsgivaren börjar köra sitt eget race...facket informeras i efterhand!

Just nu känns livet som en stor torktumlare. Speciellt känslorna far fram och tillbaka. Vilket jobb kommer jag att ha framöver? Vilket ska jag satsa på? Vad blir konsekvenserna? Å ena sidan, men å andra sidan...Känner du igen dej? Vänner och kollegor säger positiva, uppmuntrande saker, som egentligen bara gör mig ännu mer förvirrad...Vill bara skrika!! AAAAAAAAAAAAaaa

Den som lever får se...

Muskelvärk!

Tänk att det kan finnas så många otränade muskler kvar!!! Har efter att ha tränat med maskiner på Nautilus...gått över till fler övningar med fria vikter. Fast egentligen känns det ganska skönt, med muskelvärk menar jag, på nåt underligt vis. Man känner sig VÄLDIGT nöjd med sig själv.

Så har ännu ett vansinnighetsdåd inträffat. Nu i Tyskland med en 17-årig kille inblandad. Var det 16 döda, eller hur var det? Känns overkligt! Hur har det blivit så här? Så många som drabbats av förtvivlan och där livet fullständigt i ett ögonblick förändrats!

Kuturmöten?!

Vilken turbulent dag det blev idag. Idag har vi haft riktiga slagsmål mellan elever. Som det var idag har jag nog aldrig varit med om under min skoltid. Du kanske undrar vad det handlar om?

Ja egentligen tror jag att det i grund och botten handlar om otrygga, skadade svenska pojkar som hittar något eller någon att projicera sin frustration och ilska på. Och i det här fallet är det våra nya svenskar som blir de som får klä skott för detta. Och naturligtvis försvarar sig de mot knytnävsslag, knuffar och kränkande ord.

När vi som kollegor på eftermiddagen sitter och samtalar kring det inträffade och hur vi ska göra i morgon...så önskar vi att vore fler vuxna i skolan. Vuxna som kan ha full fokus på de som verkligen behöver bli sedda och få mycken vuxenkontakt. Tänk vilka stora summor pengar som samhället skulle spara in i långa loppet. Skolan är arbetsplats för både mig, mina kollegor och våra elever. Arbetet med att göra den trygg för alla måste fortsätta!

Ja, så blev min dag!

Internationella kvinnodagen

"Jag är då jämlik och tänker verkligen inte i termer av killar och tjejer!"

Ibland kan man höra den eller liknande kommentarer. Jag tänker då på de tillfällen jag tillsammans med kollegor gjort observationer på förskolor, just med focus på genus.

Man blir verkligen omtumlad över hur befäst könsrollerna är redan innan 5 års ålder! Generellt så är det så att killar tar och får plats. Tjejer tränar social kompetens och muntlig kommunikation. Tjejer servar killarna och förväntas också i viss mån av vuxna att göra det, på samma sätt som killar förväntas att behöva hjälp. Tjejer klär på sig ytterkläderna i högre grad än killar. Killar tränar sig att vara individualister och ledare, tjejer att vara sociala och de som utför...om man nu ska vara riktigt övertydlig.

Jag vet själv hur det är i klassrummet. Hur jag omedvetet många gånger "tillåter" killarna i högre grad ta plats än tjejerna. Det värsta är att flickorna inte själva reflekterar över det och protesterar trots uppmaningar från mej! Men vem vet, det kanske är bara i mitt klassrum som det ser ut så här!

Jag blir så arg på mig själv när jag upptäcker det. Men som med så mycket annat när det gäller att förändra tar det tid och det fordras stor medvetenhet i vad man gör och säger. Det handlar ju inte om att göra om tjejer till killar och tvärtom, utan att utöka deras repertoar. Det gäller också att börja tidigt!

Tänk att vi fortfarande 2009 måste uppmärksamma tjejers och kvinnornas situation i vår värld...där flickor i delar av världen inte alls har samma värde som killar och nekas mänskliga rättigheter. Mycket som man här i västvärlden tar för givet!...

LÖRDAG

Lediga dagar
Översköljer mig med möjligheter som
Radas upp i mitt huvud
Det gäller att välja
Andrum och vilotid uppnås ofta
Genom att bara vara

Den som lever får se

Jo det är bra! säger flickan och det strålar verkligen från hennes ansikte. Vi har uppföljningssamtal och hon får frågan om hur hon har det nu i skolan. Att hon har det bra, så har det inte alltid varit. Efter många samtal med elever i hennes omgivning, och samtal med henne själv, har hennes situation fullständigt förändrats! I dag kommer hon gärna till skolan och trivs där. Det är sånt som verkligen sätter guldkant på tillvaron.

Hemifrån

Själv har jag nu bestämt mej för att visa mitt intresse av att pröva på ett nytt jobb. Beslutet har inte varit lätt. Har insett att jag är alldeles för ansvarstagande. Förstår inte riktigt varför det är så. Brukar säga att det sitter i generna. Att tänka i konsekvenser kan ibland bli hämmande...jag inser det. Men nu när jag bestämt mig känns det verkligen som en utmaning och väldigt spännande. Visat intresse genererar ju inte alltid jobbet. Den som lever får se!

Det går lättare att andas nu

Jobbar fram till kvart över elva. Hem, slänger i sig lite mat för att kvart i tolv sätta sig i bilen och åka till storstan med stort S. Kommer några minuter försent till familjesamtalet. Jag slår mig ner i en skön Laminostol, (skulle vilja ha ett par sådana hemma) och andas ut...

Det har snart gått 1,5 år sedan jag satt här för första gången. Då var situationen helt annorlunda. Det var kaos och stor smärta. Vår tös mådde inte bra. Jag var rädd och förtvivlad, och fattade ingenting.

Nu är allt så annorlunda. Glädjen finns i hennes ögon. Vilken resa hon har gjort! Jag är så stolt över henne. Så klok hon är...Vi pratar om den praktikplats hon fått och hur glad hon är över den. Vi pratar framtid...Den kändes väldigt långt borta för 1,5 år sedan!

Det går lättare att andas nu.

Alltså onsdagar...

Man borde får extra betalt när man har lektioner i ett, från åtta till två på eftermiddagen. Man är helt slut! Och dessemellan är man rastvakt, och lunchvakt... (vakt låter konstigt). Att hinna sitta ner någonstans där det är tyst och lugnt, är nästan omöjligt. Klagar jag? Nja...lite...Barn är så intensiva, och det ska de väl vara...men man är ju inte mer än människa!!! Och det är väl tur det...Va läskigt det skulle vara om man skulle möta den som fixar allt - helt odrägligt!

Det slaskar ute och man undrar om det är våren som gör en stöt! Nu hoppas jag det. Längtar efter att kunna slå mej ner utanför dörren i solen, iklädd varma kläder, sittande på en stol med renskinnet under mej med en kopp i handen med något varmt i! Men jag vet...den som längtar på nåt gott...Jag längtar efter att få se de första snödropparna efter husväggen. Det är vår!

Nej nu blir den duschen. Har varit och rört på kroppen - man känner sig väldigt nöjd efteråt.

Klassliv

Nu är vår klassblogg, "Klassliv" igång! Det ska bli spännande att se vad det blir av den. Det är roligt att pröva nya vägar och arbetssätt. Tanken är att det kan stimulera eleverna att skriva, uttrycka sina tankar och få respons. Efter bara en dag har jag också fått flera positiva kommentarer från föräldrar till eleverna som tycker det är en jätterolig idé. De har ju också möjlighet att delta i samtalet, genom sina kommentarer.

Det känns som man är lite ute på grönbete...man vet inte riktigt hur, var och när man kan använda sig av bloggandet i lärandet...men det är väl det som känns lite spännande!

Idag fyller Nina, min brors fru 45 år! Grattis vännen! Hon genomgår just nu cancerbehandling och väldigt trött...Kramar till dej!

"Jag har fått jobbet", sa Anna, en av mina varslade kollegor, till mig i efter-middags. Jag blev så glad för hennes skull. Ok, det är ett vikariat, men ändå en möjlighet att få in sin fot på en annan arbetsplats.

Måndag efter lovet!!

Det är måndagsmorgon och än så länge är det tyst och lugnt...Allt ligger på sin plats, stolarna står där de ska och kring pingisbordet är det stilla. Kaffebryggaren är påsatt och dofterna börjar sprida sig i personalrummet. Alldeles strax dyker 90 elever upp (det är så många vi är på vår enhet). De är 11-13 år och har förhoppningsvis haft ett fantastiskt sportlov. Jag vet hur det brukar vara...precis som när vi vuxna träffas efter semestern...massor av prat och okoncentration...!!! Men det är smällar man får ta!

På eftermiddagen frågar vi kollegor varandar: Har det varit måndag i klassen? Alla pustar ut och svarar: JAAAAAAAAA...Men efter en fika så piggnar vi till och inser, att nu är vi på gång igen. Och det är skämt åsido, bara sex veckor till påsklovet! Men innan dess ska vi hinna med massor av spännande saker. Nu blir det planering men först ett färskt fikon, nja kanske två....

Först palt - sen paltkoma!

Vid ett tillfälle när vi satt och åt palt sa Ida, att om hon skulle gifta sig nån gång, skulle hon kunna ha palt på sitt bröllop! Det säger en hel del om vad man tycker om palt. Hela familjen älskar palt, och då menar vi naturligtvis pitepalten.

Stod och funderade på vad jag skulle göra för middag...bläddrade förstrött i ICA:s kokbok och såg ordet palt. Det är så vansinnigt gott!! Söndag, tiden fanns att fixa det...OK...potatis, fläsk, lingonsylt och smör?? Jo, allt fanns hemma. Då var det bara att sätta i gång. Här har du några bilder som visar hur dessa "gråa bollar" blir till...De består av riven potatis, salt och vetemjöl (ska egentligen vara en del kornmjöl också). Man kan äta dem med eller utan stekt fläsk i.

Här är resultatet! Tala om kulinariska rätter!! Palt är verkligen en av dom...Det som sedan inträder är paltkoma! Men det är det värt...