Illusion

Vaknar upp med känslan av att semestern har börjat! Fortsätter med att nära den tanken under resten av dagen. Allt talar ju för det. Solen, värmen, bortblåsta jobbtankar, blommorna som vill bli planterade och gräset klippt.

Vid middagen får jag höra att klockan är tjugo i sex och ångesten fullkomligt knockar mig. (Jag brukar ju göra tre timmars arbete på jobbet varje söndagskväll).

Så det var inte sant - känslan var bara en illusion. Men det var en mycket skön sådan. Ska försöka få den att överleva.

Mors dag i förskott!

Resan till Västerås landade på åttonde våningen på First Hotel. Vilken utsikt! Blå himmel, solsken och med Mälaren glänsande i horisonten. Frukt och ett glas bubbel står på rummet och väntar...Lyxigt...

Vi umgås, äter en god middag på "Tusen och en natt". Libanesisk mat. Äter länge i kandelaberns sken, medan sommarvinden får ljuslågorna att fladdra. Är verkligen här och nu! All vardag får inte plats i medvetandet just för ögonblicket.

Vaknar till en härlig hotellfrukost för att sedan ta sig ut i sommarvärmen och bara strosa omkring i stan. Kollar folk, slinker in på nån affär, fikar under trädens lummiga blad.

Repris önskas med jämna mellanrum!!!

Västerås

Jag är bjuden till Västerås!

Programmet är tills vidare hemligt. Vet bara att det är middag klockan 20.00 i kväll men inte var. Åker om nån timme och är tillbaka hemma igen i morgonkväll!

Den som lever får se!

Framtiden

Efter en mycket intensiv förmiddag med sångövningar inför skolavslutningen... (det är inte lätt att få med hormonstinna tonåringar), satte jag mig i bilen för att åka söderut till Viksjö och min dotter. Slumrade nästan på en gång, var alltså inte chaufför. Jag är kroniskt trött nu för tiden.

Det var några härliga timmar vi hade tillsammans. Min älskade tös, hennes pappa, uppdragsgivare och kontaktpersoner...Till hösten kommer hon att flytta till eget boende, efter snart två år på behandlingshem! Hon har gjort en tuff resa i livet, 20 år fyllda, men är nu på väg att stå på egna ben!

Ögonen och hela hennes kroppsspråk talade om framtiden - hoppet fanns där! Även om smärta och ångest fortfarande finns med som resekompisar, sitter hon där bland oss vuxna med ett självförtroende som jag blir så stolt över! Vad jag älskar dej! Stolt över att vara din mamma!

Föräldramöte

Tänk vilka sanningar som kan byggas upp på grund av dålig kommunikation. Har just landat hemma efter ett föräldramöte. Frustration, irritation och misstänksamheten flödade...

Det är då det gäller att andas in och slappna av och lyssna! Lyssna på människans rädsla och känsla av att inte ha möjlighet att ha kontroll över det som sker! Försöka att ge fakta, skala av känslor och egen prestige...

Resultatet blev över förväntan....Nu lämnar vi det här bakom oss! Ni vill att ha våran hjälp att göra nåt bra av det här. Vi ställer upp", sa en förälder...Flera andra hummade...

Kändes väldigt skönt när jag gick hem - det här kommer att bli bra!

Härligt!

Det känns som förnuftet har segrat över den förmodade "dunk i ryggen" politiken. Den nya förvaltningschefen blir den som de flesta fackliga förbunden förordade! Det har inte varit så självklart i de rykten som florerat! Med andra ord - lyssna inte på dem! Hur fel kan inte de ha...Känns i alla fall väldigt bra.

Jag njuter - vår galax stjärna bjuder på både ljus och värme. Jag är verkligen en sommarmänniska. Fast det är nog så, att vore det inte för vintern så skulle jag kanske inte älska sommaren och värmen.

Till och med själen tar glädjeskutt och vill sola sig. Luta sig tillbaka, öppna alla kanaler för sinnliga intryck. Hörde du? Jag gjorde en djupinandning av dofterna som snirklar sig runt i det fria, som bara översköljer mig med retningar som ger lustfyllda känslor.

Ut med dej, vet ja´och känn efter! Jo, jag sitter faktiskt ute redan...med datorn i knäet!!!!

Brudspirea, rönn och äppelblomm...
Ps...nu är det bara några dagar kvar med penicillinet! Ds

Intensivt

Ibland lever jag i en konstig uppfattning att tiden är längre än vad den är. Är det tidsoptimist det kallas? "Ja, men det är ju flera veckor dit", kan jag höra mig säga. Och när jag sedan med större noggrannhet ser efter antalet arbetsdagar, får jag magont. Och tanken: HUR SKA JAG HINNA ALLT bara fullständigt okuperar och tar över.

Jag befinner mej just där, just nu! Hur gör du, när du upptäcker att tiden är överintecknad? Listor...jag säger bara det, listor...På nåt sätt är det för mig ett bra sätt att sortera och strukturera! Och en fantastisk skön känsla att styrka det som är klart!

Så nu blir det fram med penna och block...På papperet kommer att stå sådant som jag måste göra, men också tänka på, om och kring!

Penicillin och jag = dålig kombination. Mår fortfarande fruktansvärt illa...

Backspegel

Telefonen ringer. En kollega i andra änden. Vi kommer att prata om att när man befinner sig i en process, vilken den vara månne, kan det ibland vara svårt att se förväntade förändringar. Det som tycks vara irrelevant kan ibland vara pusselbitar som behövs för att färdiglägga pusslet.

Hur många gånger har jag inte behövt resa mig upp och gå runt bordet för att kunna byta perspektiv och helt plötsligt ser saker och ting (pusselbitar) annorlunda ut och man hittar bitar som inte funnits tidigare. Det är i alla fall så min övertygelse varit.

Backspegel är bra att använda också i livet. Kanske bara för att se att inget är status que.

Nu till något världsligt - jag mår så illa av penicillinet! Suck! Jag vet - det är en viktig pusselbit för tillfrisknandet.

Tankar

Idag har min tankeresa fört mig till framtiden. Det okända, men ändå det som jag ställer min förhoppning till. Vill leva i nuet. Men när nuet tycks svårt att förändra. Vad gör man då?

Förmodligen finns det inte något rätt eller fel. Tänker att det i alla fall finns en skillnad i att göra mycket ont eller göra mindre ont...I mina tankar håller beslut att formas. Jobbiga beslut.

Det där med att bara göra ingenting som var min tankeambition i går föll! Så är det med tankar - ibland är de som att få punka på cykelslangen. Luften pyser sakta ur. Ibland utan att man märker det förrän det är för sent.

Plockar fram mjölet och jästen för att baka morgonbrödet. Vädret lockar på tvätt som kan torka i vinden. Och så blir det! Mattan är nu klar i sina färger.och fläckarna borta. Och så är det också med köksfönstret! Det är faktiskt klarglas i rutorna - det märks nu!

Naturkonst

Solsken och regn! Så har det varit idag - alltså precis som livet! Och jag och klassen lyckades att vara ute när himlen var blå och värmen flödade! Kolla in vilka fina bilder de skapade med hjälp av material från naturen! Temat var kärlek, men det kanske du listat ut.

Penicillinet hjälper verkligen. Idag har jag nästan varit helt smärtfri! Underbart! Nackdelen är att jag mår fruktansvärt illa och det smakar metall i munnen - vilket var några av biverkningarna. Det handlar väl bara om att stå ut.

Känslan av att vara ledig är nästan obeskrivlig. Just nu känns tanken att ingenting göra under fyra dagar som oerhört kittlande. Ska fundera över den...

Suck...

Så har det hänt igen...ytterligare besparingar! Inköpsstopp, vikariestopp och inga pengar till kompetensutveckling. Suck...Ibland känns det verkligen svårt att upptäcka det positiva. Det är sådana här gånger man önskade kunna få tag på glimtar av framtiden. Hur ser den bästa lösningen ut? Vilken är den bästa vägen att gå för att ge så små förluster som möjligt?

Har varit hos tandläkaren idag. Besöket slutade med utskrivning av penicillin av två sorter. Har en inflammation i munnen...alltså förklaringen till det onda. Nu är det bara att vänta på att substanserna i de STORA vita tabletterna ska göra verkan.

Har suttit och delat in eleverna i smågrupper. Vi sak avsluta vårt kärlekstema med att vara ute och med hjälp av naturmaterial göra en kärleksbild. De kommer också i sina grupper ur ett filosofiskt perspektiv föra ett samtal kring kärlek! Ni anar inte vilka tankar 12-13 åringar har. Fikakorgen följer naturligtvis med! Solen ska också skina, enligt Aftonbladets prognos.

Min dag!

Cyklar till jobbet 07.15
har enskilda samtal med elever om deras nätmobbning och dödshot mot en annan elev,
byte av tid för intervju av förvaltningschef vilket innebär omplanering av dagen och behovet av vikarie,
godmorgon och planering av veckan tillsammans med klassen,
ringer till tandläkaren - fortfarande ont
tittar på Lilla löpsedeln,
jobbar med Gustav Vasa
jobbar med procenträkning
berättar för vikarien vad den kan göra på engelskan
snabb uppvärmning av medhavd lunch
snabbt ner till förvaltningen
intervjudags (mycket intressant)
iväg till föreläsning i Västerås om interkulturella lärmiljöer
(sug på den ett tag)
kommer hem och åker till skolan
ringer tre samtal till föräldrar angående elevsamtalen i morse
cyklar hem
klockan visar 20.15

Jag lovar, jag ska lukta på blommorna
i alla fall snart

Fairytale

Vilken låt! Favorit från första gången jag hörde Norges bidrag! Härliga harmonier och fantastisk sång- och spelglädje!

Satt faktiskt framför TV:n under hela Melodifestivalen i går. Det är inte ofta det hänt...att jag orkar, menar jag.

Grattis Norge till segern och till 17:e maj!

Här skiner solen...det lär man ju ta till vara.

Borlänge, here we come!

Intervjun med en av de som kallats på anställningsintervju för förvaltningschefsjobbet var intressant. Som alltid märks det om de tänk och funderat över frågeställningen tidigare. Intervjuoffret fick väl godkänt. Ska bli intressant att möta nästa kandidat.

Kvällen tillbringades tillsammans med mina härliga jobbarkompisar. Först bowling, sedan mat och vin och många glada skratt. Det är verkligen viktigt att träffas utanför jobbdörrarna.

Bowlingen var den första sedan gymnasietiden. Hade nybörjartur! Klotet missade faktiskt rännorna vid sidan av banan de flesta gångerna! Kom på andra plats den första omgången.

Bildbeviset med en stilstudie också! Glömde att ta kort på förrätten som var otroligt god. Friterade potatisskal, med knaperstekt bacon. Sedan ost på detta och in i ugnen. En gräddfilsås med gräslök serverades till detta. Fullt av vitaminer...eller var det kalorier? Skit samma, det var så gott!

Dagen bestod annars av ihållande tandvärk och huvudvärk! Men har man tillräckligt roligt så händer nåt! Man glömmer skiten!

Mindre ont men trött

Somnade framåt morgonen och hann sova tre timmar innan klockan gav ifrån sig ljud som talade om att det var dags att vakna. Ögonlocken har varit tunga och munnen har glappat ett flertal gånger idag.

Har nu träffat blivande elever, gjorde det med blandade känslor. Som alltid när man ska lära känna människor fordras stort engagemang. Med erfarenheten i ryggen vet jag om den utmaning det är att lära känna en grupp och hitta ett sätt att arbeta tillsammans.

Har också hunnit vara fram och tillbaka till huvudstaden. 40 mil tur och retur. Varit på samtal kring och med dottern! Hon var glad men förkyld.

I morgon ska jag bland annat som facklig delta i intervjuerna av ny förvaltningschef! Det gäller att vässa frågorna - känna människan på pulsen...

Sjukt ont

Klockan visar 01.03 och jag kan inte sova. Jag har ont!

I går eftermiddag var jag hos min tandläkare och fick min brygga insatt i munnen. Mycket bedövning och grejande. Ett par timmar senare står jag i ett föräldramöte (träff inför skolresan) och bedövningen håller på att släppa och i ett ögonblick får jag helt sjukt ont. Föräldrar och elever diskuterar med varandra, och jag tar mig snabbt ut för att tar ett par Treo. Smärtan är nästan outhärdlig. Som knivar och jag känner pulsslagen i munnen. Det svartnar för ögonen, och min kollega slutför mötet.

Lägger mig tidigt för att försöka sova bort smärtan, och efter lång tid slumrar jag in...och nu sitter jag här efter att ha vaknat av smärtan i munnen. Har stoppat i mej värktabletter...men inget händer.

Skulle vilja ringa tandläkarn nu och fråga varför han inte förvarnade mig att jag kunde få ont. Inte för att det kanske minskat smärtan, men oron hade nog blivit mindre. Är smärtan helt normal efter en sådan behandling?

I dag (något senare) ska jag och min kollega träffa våra nya nya elever som vi ska ha till hösten. Hoppas jag är fit for fight då!

Uppgiven

Jag tror livsandarna har tagit ledigt idag...Känslan av uppgivenhet dominerar helt min kropp och hjärna just nu. Egentligen vet jag inte riktigt vad det beror på, eller det är inte riktigt sant...

Ibland känner jag hur andra människors besvikelser och missnöjen är så starka, att jag ger plats för dem hos mig själv. De liksom smittar av sig. Speciellt om man på något sätt varit inblandat i hur situationen blivit. Jag jobbar fackligt...och då är man ju ofta en del i det som händer. Även om arbetsgivaren "leder och fördelar arbetet", så har man suttit där i förhandlingar, som kanske inte lett till det man önskat.

Det är de gångerna man tänker: Varför gör jag det här? Det skulle ju vara så mycket lugnare och skönare om jag hoppade av. Och ändå fortsätter man! Vad säger det om mej egentligen?

Tystnaden

Vilket tjatter!
Har just kommit hem efter konferens med mina kollegor. Till största delen bara kvinnor...Hur vi låter!! Jag blir tvärtyst. Orkar inte med när alla pratar i mun och inte lyssnar på varandra. Jag är nog den som hellre jobbar med de manliga av den mänskliga rasen.

Åker hem och öppnar dörren och möts av tystnaden...inget ljud överhuvudtaget... nästan öronbedövande. Lyfter upp locket på datorn och loggar in. Fortsatt tystnad förutom datorns surrande. Det är helt OK. Läser några bloggar och kollar mailen. Ska alldeles strax ta fram de kulinariska ingredienserna... pasta, kassler, paprika, purjolök och ost för att tillfredsställa kroppens behov.

Ska nog ta en springrunda idag igen...ingen regn på gång i alla fall...

Lönnen

Är lika fascinerad varje år av det liv som ligger dolt i en liten obetydlig och anspråkslös knopp. Inte mycket för betraktaren. Endera under en hård och kall markyta eller i den ståtliga lönnen som står på gården. Erfarenheten sedan tidigare år, säger mig att livet och det praktfulla finns där. Men på något vis har jag svårt att visualisera det för mig, innan knopparna brister för ljuset och värmen.

Är det så jag betraktar dej min medmänniska? Som kanske inte är så där direkt. Lite svårflörtad och svårnådd. Är det så att jag missar allt det fantastiska som finns i det fördolda? Ger jag mej tid att betrakta och undersöka? Precis som jag gör när jag lägger mig på marken för att ta kort på lönnen - jag gör det med en förväntan att göra upptäckter!

Jag behöver i allt högre grad stanna upp för att upptäcka allt det fantastiska som finns hos dej - min medmänniska. Jag ska anmäla mig till träningslägret! Kanske du vill följa med?

Fjorton dagars livskraft som ger förändring!

...jag har hittat mina nycklar! I ett förvirrat tillstånd (mer än vanligt) har jag hängt dem på en krok, där jag aldrig annars hänger nycklar...

Bara så att du vet...!

Tänkte bara tala om, att jag duger som jag är!
Förresten, det gör du också!

...har fortfarande inte hittat mina nycklar...

Mindfulness

"Håll russinet i mellan dina fingrar. Titta på det. Snurra russinet. Titta på strukturen, glansigheten osv. Lukta på det. Soppa det i munnen utan att tugga. Känn med tungan, vad händer? Bestäm när du ska tugga russinet och sedan svälja det!"

Låter ganska flummigt eller hur? Tanken är att försöka medvetet vara fokuserad och använda alla sinnen för att uppleva.

Var på en föreläsning om mindfulness i går kväll - och sanningen är väl den att jag hade svårt att ta in budskapet. Nja egentligen inte budskapet men sättet... Föreläsaren och jag var nog väldigt olika varandra. Men något lyckades han med i alla fall - han fick mig tänka på att dra ner tempot när jag åt lunchen idag. Det varade några minuter i alla fall! Alltid något! Nu när vi ätit middag här hemma, var jag först klar! Hej och hå....! Förresten, det var ugnspannkaka med bacon! Gott...

Sommaren i Jukkas

Du kanske undrar vad rubriken betyder...Vrid huvudet åt vänster för att sedan i lagom fart vrida det åt höger...Gick ganska fort, eller hur? När jag bodde i Kiruna brukade vi skoja om att sommaren i Jukkasjärvi, drog lika snabbt förbi som när vi gjorde den där huvudrörelsen...

Jag trodde jag skulle bjuda mor min och hennes väninna på mat idag. Men så blev det inte. De bilar från Östersund till Jönköping under dagen och skulle landa en sväng här i södra Dalarna. Nyckeln var utlagd, jag var på jobbet... de gick in hemma hos mej, och åt fil och kokade kaffe, och fortsatte sedan söderut! 80 mil i ett svep! Kruttanter..70 respektive 78 år! Besöket var lika snabbt avklarat som sommaren i Jukkas! Bara en lapp på skrivbordet skvallrade om att de varit här!

Undrar om jag kommer att bli sån där? Hoppas att jag kommer att vara full av energi och vilja göra en massa spännande saker.

Skatteverket

Så har man gjort det igen! I sista minuten som vanligt... 70 minuter innan the bitter end! Och än en gång funderar man över var någonstans alla pengarna tog vägen som enligt deklarationen ska ha ramlat in under 2008.

I tider som dessa, är jag oerhört tacksam över att ha ett jobb. Att bidraget sätts in på kontot den 27 varje månad. Att jag behövs någonstans. Att jag har betald semester. Att jag har kollegor som uppskattar mej. Det är jag verkligen tacksam över just nu!

...om du undrar så har jag inte hittat mina nycklar än...

Nycklar!!!

Hur kan nycklar bara försvinna? Jag är säker att de finns här hemma och jag har utan resultat, letat överallt där jag kan tänka mig att de finns!

Ibland kan man nästan tro att saker och ting lever ett eget liv. Ja, jag sa nästan.... Förhoppningsvis dyker de upp när jag minst anar det...

Helgen gick som alltid för fort. Har umgåtts med mormor, stoppat spaden i lerjorden, fascinerats över alla surrande humlor (bra för alla fruktträd), firat sonens myndighetsdag, besökt tablettförrådet allt för många gånger (huvudvärk), försökt att få liv i briketterna (lyckades till slut - dålig sort - inköpt av mannen), ätit en mycket god tårta...borde ha tränat!

Bara sex veckor kvar tillsammans med mina busungar i skolan...Sedan blir de 7:or och tonåringar...! Hormonerna har redan slagit till och det finns mycket intressantare saker att ha i huvudet än skolan....

Det känns både skönt och sorgligt att skiljas åt. Tre år tillsammans är en ganska lång tid! I alla fall för dom!

Myndig!

Så var vi då där! "Lillebror" blev 18 och myndig! Grattis min älskade myspojk! Nu börjar livet med skyldigheter...!!! Skämt åsido..Det finns några rättigheter också...tex att pyssla om sin mamma, hjälpa henne med datorn när den krånglar, visa hur man jobbar med Photoshop och sånt där!

Jag är förmodligen inte ensam om att som mamma fundera över vilka avtryck man lämnar efter sig till sina barn. Vad har dom nytta av, i sitt liv? Förhoppningsvis något, gärna mycket...Sen vet jag ju själv, att i vissa delar vill man ju definitiv inte göra, vara eller tänka som sina föräldrar...Och det är väl tur det...

Jag älskar er alla fyra...Linus, Ida, Moa och Hampus!

Valborg

Klarblå himmel, 14 grader varmt, besök av "mormor med väninna", dottern hem från Stockholm...Ja, det blev en skön vårkväll vid brasan...