Med vissa människor kan man fortsätta samtalet där man slutade...även om det gått en väldigt lång tid. Som i det här fallet över ett halvår...Det är ett fantastiskt fenomen! Träffade Yvonne i går, som jag lärde känna under mina 20 år i Kiruna. Hon jobbar som "syrra" och gillar när det händer saker och ting inom sjukvården. Kärleken har nu tagit henne till södra Sverige, 10 mil från den plats där jag bor. Vi åker till Stensätra Brunn och går omkring i den historiska miljön, äter mat och pratar och pratar. När vi sitter där ringer hennes mobil och det är ytterligare en vännina från Kiruna som nu befinner sig i Göteborg på semester.
(Några bilder från det gamla badhuset där man idag visar konst i den gamla miljön)
Där sitter vi tre kvinnor, två fysiskt närvarande och en på telefon, för några ögonblick förenade i tiden - och pratar med varann. Ögonblick som ger livet guldkant.
Vi delar livet med varann, både det som ger glädje, men också de svåra ögonblicken, de som man helst önskat slippa. Du finns Yvonne - TACK!
För mej är teknikens utveckling fantastisk. Tänk att kunna lyssna på radio via telefonen. Du kan befinna dej precis var du vill. Det har blivit många "sommarpratare" i sommar.
"Det finns bara en väg - och det är framåt"!...så sa dagens sommarpratare. Och det är ju så sant. Jag kan titta tillbaka men jag kan inte leva mitt liv så!
Solen gick i moln och jag beslutar mig för att prova på att baka lavendelskorpor. Lavendel växer i trädgården och luktar så gott! Ska till en god vän i morgon. Vi har känt varandra sedan sedan vi bodde i Kiruna. Tänkte ta med mig några till henne. Hittade ett recept på nätet. Här är det! Skorporna smakade sommar!
Lavendelskorpor
Sätt på ugnen på 200 grader
120g sötmandel, hackas grovt 2 ägg 2 dl socker 3 msk torkade lavendelblommor 1 tsk salt 5 dl mjöl 1 tsk bakpulver 100g mörk choklad, hackas grovt ca 0,5 dl vatten 1 äggvita till pensling
Börja med att röra ihop lavendelblommorna med sockret. Tillsätt sedan de två äggen,saltet, mjöl och bakpulver. Hacka choklad och mandel grovt, rör ner dessa i smeten. Tillsätt sedan så mycket vatten, ca 0,5 dl, så att alltsammans blir en mjuk och smidig deg.
Fördela degen i fyra delar och rulla ut alla delarna till längder som sedan placeras på en plåt med bakplåtspapper. Pensla längderna med den lätt uppvispade äggvitan.
Grädda längderna i mitten av ugnen i ca 20 min. Tag där efter ut dem ur ugnen och sänk värmen på ugnen till 100 grader. Kaklängderna skäres nu till skorpor och vändes på sidan för att kunna torka dem i mitten av ugnen i ca 40 min.
Har varit och hämtat en ny tvättmaskin och torktumlare! Tänk att man kan gå i gång på nåt sånt! Det ska bli så skönt att få dem inkopplade. Den gamla tumlaren har vilat ett bra tag och tvättmaskinen hade gjort sitt. Det känns som julafton ett halvår för tidigt.
Annars går tankarna till de överlevande i familjen där mamman och 5 flickor dog av röken vid en lägenhetsbrand i Rinkeby. Tänk om det varit i min familj! Det går inte att föreställa sig. Teoretiskt kanske, men bara där i så fall.
Jag är den mest okunniga när det gäller idrott, men jag råkade höra att en Sarah Sjöström, 15 år gammal, tagit guldmedalj på 100 meter fjäril i dag och samtidigt slagit världsrekord. Ja, då blir till och med jag svensk ut i fingerspetsarna...känner mig stolt! Konstig - men så blir det!
För två veckor sedan kopplades husvagnen på och resan gick söderut. Västergötland och Småland har besökts. Det är något speciellt att under några veckor bo på liten yta och tvingas till att vara extremt ordningssam. Det går! Bättre än man kan tro. Husvagnen ger frihet att åka till vem man vill och vart man vill. Kolla väderkartan och söka upp solen om man vill.
Vattenskotern har provats, Linnés födelseort har beskådats tillsammans med mängder av blommor och annat växande. Konst i olika former har fröjdat ögat. Rean har besökts!
Sovmorgon och sena kvällar med släkt och vänner. Lyckligt lottat att de finns till också för mej.
Hur mycket jag än ser fram emot att åka bort, så är det underbart att komma hem igen.
Egentligen ska man väl inte avslöja sin okunskap - men vad då?! Jag visste egentligen ingenting om Åland. De flera tusen öarnas "lille putte land". Får man kalla det så. Jo då, de tillhör Finland, men är väldigt måna om sitt självstyre och vill gärna tillhöra Sverige, har jag lärt mig.
Pizza kallas "plåtbröd" i alla fall hos restaurangen nere vid hamnen i Mariehamn. Tycker jag var ett väldigt bra namn. Tror jag ska överta det här hemma. Man är enspråkig på ön - svenskspråkig! Inga militärer göre sig besvär där inte! Låter bra.
När Åland visar upp sin varma och soliga sida, vill jag gärna komma igen!
Jag behöver inte klippa gräset idag även om det skulle behövas, jag hoppar med lätthet över träningen, jag tar bilen till affären, jag går i mina säckiga byxor mest hela dagen (ingen ser mej), thekoppen är påfylld stor del av dagen, sitter vid datorn och surfar runt och kollar in vad andra skriver och blir glad, deckaren som jag läser hinns med.
Och nu sjunker jag alldeles strax ner i soffan för att kolla in en hyrd DVD, en deckare... passar väldig bra denna regniga torsdag så här i juli månad.
Livet är helt ok utan att ha analyserat någonting alls...
Femton liter jordgubbar väntade på mej i morse när jag vaknade. Eftersom flingor, banan, sylt och mjölk är en av favoriterna här i huset - känns det extra bra att gjort sylten själv. Ja, jag vet...det är massor av socker. Men det är väl bara att dra ner på det i andra sammanhang. Doften av jordgubbar är en av sommarlukterna som man längtar efter under övriga året.
Springskorna hittade fötterna och hela jag kom ut på en runda. Regnet kom, men det gör inget, bara man kommit igång. Hann hem innan åskan dundrade på. Det är ungefär en och en halv månad till tjejmiljen, och utmaningen är ju att göra en bättre tid än förra året.
Det är bra att "piskan" över sig. Även om jag insett att jag mår så mycket bättre och orkar mer när jag tränar regelbundet. Försöker att göra det ute så mycket som möjligt nu på sommaren. Funderar starkt på att ta upp boxersizen till hösten. Det är så vansinnigt roligt och du tränar verkligen hela kroppen och skaffar dej bra kondition.
Sitter här med fötterna på bordet och inser att gårdagen redan är förbi och att klockan visar att det redan är onsdag. Förstår mig inte på hur det blir när man är ledig. Friheten gör att jag hellre sitter uppe på kvällen och tror att jag ska sova längre på morgonen...vilken jag har svårt att göra.
Sitter och tittar på en konsert med Michael Jackson. Det är bara att hålla med övriga, han var verkligen en entertainer. Tänk vad en människa kan betyda mycket för andra. Det måste ju gälla alla människor, inte bara Michael - jag och du har också den möjligheten att betyda något för någon annan.
Har suttit och kollat in Åland och vad som går att göra där. Ska dit några dagar.
Ibland berörs jag extra mycket av det jag hör och ser på nyheterna, och jämför med den livssituation jag själv lever i. Just nu är det mycket oroligt i norra Kina, där mänskliga rättigheter verkar vara en bristvara. Och det är ju inte enda stället i världen som situationen är sådan.
Jag tänker på mina mor- och farföräldrar som faktiskt kämpat för den frihet som vi trots allt har i vårt land. Det som jag tar för självskrivet - men som för många är något de drömmer om och är beredda att dö för. Skulle jag vara beredd att göra detsamma?
Ja, så har mina tankar gått denna regniga dag. Har röjt både i källaren och i sonens rum. Jodå, han fick ta sin del av ansvaret...Vilken tur att det känns så otroligt skön efteråt.
Gäsp!... Precis så känner sig både min kropp och själ...seg...Eller rättare sagt har den bestämt sig för att enbart existera, med minsta möjliga ansträngning. Och det är ju så att man ska lyssna in sin kropp....
Oh, vad jag har lyssnat idag! Behagligt bakåtlutad kan man väl benämna min inställning idag. Det är fantastiskt att man får ha sådana dagar. Så här beskriver min kollega Anna sin status på Facebook:"Att få diagnosen överaktiv är inte speciellt troligt just nu. Gör man mindre om dagarna än vad jag gör just nu är man nog död." Skrattade igenkännande i flera minuter!!
Arbetsinsatsen idag blev en jordgubbskräm på egna bär. Helt nöjd med den!
Vilket häftigt åskväder...Klockan blev en bra bit efter midnatt innan jag skulle krypa under täcket. Då vaknar naturens krafter i form av åska och regn. Jag kan inte låta bli att fascineras av blixtrarna som bländar och de öronbedövande smällarna och mullret som ibland kommer i samband med ljusskenet och ibland lite senare... Huset skakar, fönsterrutorna dallrar och man står där, en liten människovarelse och bara förundras och inser hur liten man är. Man kan inte göra någonting alls, förutom att bara låta naturen ha sin gång. Vilka energier, krafter som frigörs... Tänk att kunna tillvarata dessa... Då skulle inga kärnkraftverk behövas...
I går såg en ny liten världsmedborgare dagens ljus. Grattis Anna-Sara och Filip till er grabb, min brorsdotters son! Också fascinerande naturkrafter som sätter igång förlossningen av ett barn... det bara sker...
Hembakad pizza och en god engelsk ale blev dagens middag. Vi sitter ute under tak och äter och njuter, medans det åskar och regnar . Svensk sommar, vet ja!
Ja, jag vet...jag ska inte överdriva! Men det skulle kunna bli en trend...Det är väldigt roligt att cykla. Andra tremila turen denna vecka gjorde jag idag. Nu var det sjön Haggen som rundades. Rumpan talar om att den är otränad, och flåset kunde ju vara bättre, men vad gör det! Vattenmelon i bitar, nybakade bullar och massor av vatten i bagaget...Då orkar man det mesta!
Det är nästan meditativt att vara i naturen , när man tar sig fram så här. Lukterna i näsan och de ljumma vindarna som vidrör huden är är fantastiska. "Jag hade i alla fall tur med vädret"...En halvtimme efter att jag kommit hem, åskade det för fullt och regnet stod som spö i backen! Uppfriskade...faktiskt!
